4 flaskor, 4 druvor, 4 länder och en middag

Jag och min vän DS satte ihop en provning/middag för två av grundarna av whiskyklubben Anlach. De har senaste tiden visat ett begynnande intresse för vin så det gäller att smida medans järnet är varmt. DS skötte middagen och dess drycker, jag höll i den halvblinda provning vi startade kvällen med. Jag satsade på förhållande vis "enkla" viner i det avseende att det går, även för de som inte nördat ner sig helt i vin, att plocka ut det unika i varje vin/druva. Europeiska endruveviner blev temat. 4 länder, 4 druvor, rött.

Det blev en hel del kvar i flaskorna så jag gjorde ett eget litet test med resterna dagen efter för att se skillnaden.

2010 Friedrich Becker Becker Family Pinot Noir
Ljus röd färg, tunn i kant. I doften fullmogen jordgubbe, svagt körsbär. Dag 2 är det nästen enbart jordgubben kvar. Smak av röda bär, lakrits. Snälla tanniner, svagt petroleum (dag 2), sälta på läpparna, kort eftersmak.
Provningens sämsta enligt samtliga. Lite väl spretigt.

2009 E. Guigal Crozes-Hermitage
Djup röd färg. Kompakt doft, mäktig, fat. Stall, karamell, olja dyker upp dag 2. Ofärdig smak, ungt, fat, bra tanniner, eftersmaken försvinner snabbt men kommer tillbaka efter några sekunder.
Kvällens näst bästa. Stor skillnad efter en dag, kommer nog kunna bjuda på mer om några år, själv kommer jag spara några flaskor.

2008 Viña Pomal Reserva
Djup röd  färg, något tunn i kanten, I näsan kommer det svarta vinbär, peppar, fat och dill. Dagen efter kommer det fram cederträ, tobak och läderfåtölj. Smaken innehåller peppar, dill och vanlij som samsas med tanniner. Mer av dill och cederträ dyker upp dag 2. Trevlig men något opersonlig.
Kvällen tredje plats.
Vikt tompavan: 549g

2007 Val di Suga Brunello di Montalcino
Jämn röd färg med antydan till tegel. Natur och stall i doft med fat. Dag 2 är det svårare att hitta alla nyanser. Torkad frukt, mer fat, örtkryddor i smaken, samma dag 2, något tunn kropp. Härlig eftersmak.
Kvällens vinnare (föga förvånande) av samtliga. Klart drickbar idag och flera år framåt.


Maten och vinerna som dracks till kommer i nästa inlägg.

Uppsamlingsheat #2

Höstens småplock, spridda skurar av diverse som smakats men saknat djupare analyser. Allt sammanfattat av nedskrivna noteringar.

2012 Satellite, Marlborough, Nya Zeeland
100% Sauvignon Blanc
Ungt, fruktigt, exotiska frukter, intetsägande. Saknar personlighet.

2001 Estola Gran Reserva, La Mancha, Spanien
Cencibel (Tempranillo) & Cabernet Sauvignon
Djup röd färg. Väldigt ekig, frukten finns kvar, mognad i doften. Mer frukt, natur/stall i doften.

2004 Vereinigte Hospitien Riesling Trocken

100% Riesling

En av flertalet flaskor jag genom åren fått av mina svärföräldrar. Det händer till och från att de hittar flaskor undanstoppade lite varstans i huset, viner de i sin tur fått av bekanta/gäster i samband med middagar etc. Anledningen till att flaskorna finns kvar är att svärföräldrarna inte dricker alkohol, endast i undantagsfall. Så flaskorna har blivit liggande i något skåp, förråd eller där de helt enkelt fick plats. Så ingen optimal lagring kan vi snabbt konstatera.
Och tyvärr, detta vin har inte vunnit något på detta. Mognadsgraden är kraftig i både doft och smak. Det finns antydningar till frukten. Synd.

Producentprovning Château d´Arlay Jura

I slutet av oktober kom greve Alain de Laguiche från Château d´Arlay på besök för att berätta och sälja in sina viner. Château d´Arlay ligger i Jura och enligt dokumentation har man framställt vin här sedan medeltiden. Stor vikt ligger i att producera viner enligt områdets gamla traditionella metoder och produktionen idag överlappar alla de klassiska vintyperna från Jura. Vi pratar längre fatlagring, mycket ljusa röda viner, oxidation mm.

Jura består av 6 appelationer, 4 områden (L'Étolie, Arbois, Côtes du Jura, Château Chalon) och 2 produkter (Crémant du Jura, Macvin du Jura). Den totala exporten från Jura är endast 3%, för Château d´Arlay är det hela 20% där Sverige är en av de största marknaderna.

Alain de Laguiche, Château d´Arlay

Först ut är det tre röda, två stycken Corail och en Rouge. Corail är gjord på samtliga 5 druvor som finns att tillgå, Chardonnay, Pinot Noir, Poulsard, Savagnin (Traminer) och Trousseau (Bastardo, Cabernet Gros) medans Rouge är 100% Pinot Noir. Corail nämns ofta som ett rosé, helt fel enligt Alain, då det är mycket ljust i färgen.

2008 Côtes du Jura Corail
Ljus, jämn, klar färg, svagt tegel. Natur, körsbär, fruktig, ren i doft. Ungdomligt syrlig, lätt med lite stramande tanniner.

1998 Côtes du Jura Corail
Brun, ljus, klar, jämn färg. Hög mognadsgrad, dadlar, stall, kattsand och kol i näsan. Rik kropp, utvecklad, tanninerna inte riktigt integrerade.

2006 Côtes du Jura Rouge
Röd, jämn färg. Hallon/jordgubbsgodisremmar, blommig, trevlig doft. Lätt i smaken, röda bär, lakrits, tanniner, torkar ut munnen.

Nästa "flight" är det dags för de ljusa vinerna. Chardonnay är just 100% Chardonnay, Blanc Tradition är en blandning av Chardonnay och Savagnin. Det rådde lite oklarheter kring årgångarna för Blanc Tradition, det skulle varit 11993 enligt tidigare information men på flaskan stod det 1989 så jag utgår från att det stämmer.

2008 Chardonnay à La Reine
Klar gul, pärondoftande (lätt övermogna), melon med begynnande mognad. Metallisk smak.

1998 Côtes du Jura Blanc Tradition
Gul fin färg. Fruktig doft, konstig metallisk smak, påminner om Autosol (krompolermedel).

1989 Côtes du Jura Blanc Tradition
Mörkare gul. Doft av smörjgrop och gamla rulltrappor. Smak av bilverkstad och pendeltåg.

 

 

Efter dessa minst sagt annorlunda smak och doft upplevelserna är det dags för sista flighten.

2003 Vin Jaune
Gult (därav namnet). Brända toner i doft, sherry och armagnac. Samma armagnac och brändhet finns i smak, nu med salmiak. Lång eftersmak.

2003 Vin de Paille
Produceras av torkade druvor, c:a 70% vatten ska bort enligt Alain. Halmgul, bärnstens färgad. Mycket russin och sirap i doft. Smakmässigt är det samma som doften med tilläggen honung och rambutan. Jag fastnar helt för doften, grym. Sitter mer och sniffar än smakar.

NV Macvin Rouge
Mörkgul. Bränd, söt armagnac i näsan. Salmiak i smaken. Annorlunda och intressant.

 

Det är första gången jag smakar viner från Jura och jag blev personligen inte helt frälst. Utom på ett vin, Vin de Paille. Vilken höjdare! Måste skaffa mig några flaskor. Även 2006 Rouge var trevlig men inte övertygande.

Hela uppställningen. Vin de Paille och Macvin längst fram.

Bordeaux Grand Cercle på Grand Hotel

Igår kväll hade Stockholm besök av Grand Cercle des Vins de Bordeaux som gör sin första turné i Sverige för att visa upp Bordaeuxviner utifrån mottot "bra vin för en rimlig peng”. Sammanslutningen omfattas i dag av 190 egendomar, oftast familjeegendomar, spridda över 31 appellationer. Ett gyllene tillfälle att lära känna detta område, med över 40 producenter representerade.

Mina favoriter denna kväll (utan inbördes ordning):
2008 Château Fontenil
2010 Château Fayat
2011 Clos Dubreuil
2010 Château Rol Valentin
2010 Château Dalem

Stort tack till alla närvarande för många givande och lärorika samtal.

 

 

2012 Tahbilk The Tower Shiraz

Tahbilk grundades 1860 och än idag finns det kvar shirazstockar från den tiden, innan vinlusens härjningar. Sedan 1925 ägt av familjen Purbrick och med 200 hektar odling av över 15 olika sorter så produceras det en mängd viner, av varierande kvalitet. Deras flaggskepp är 1860 vines shiraz, av just dessa original stockar som växer på ½ hektar. Nu har jag inte turen att få prova ett sådant vin utan istället flyttar vi fokus mot en nyhet på Systembolaget (2/9). Det är ett vin, som i likhet med The Stump Jump som jag provade för ett tag sedan, inte finns listat på producentens site. Inte ens etiketten stämmer överrens med övriga Tahbilk viner. Jag skickade en fråga till importören Spendrups om det är en specialprodukt avsedd enbart för den svenska marknaden. Svaret tillbaka var en bifogad PDF med samma fakta man hittar på SB's site. Ja ja, strunt samma, viktigaste är att det är drickbart.

D: ingen killer, standard shiraz, mycket frukt, saknar djup.
S: Körsbär, lite vitpeppar, något tanig.

För 89:- så är det ok. Expressen skrev "mer än prisvärt", så långt tänker inte jag sträcka mig.